Nu kommer ett hej-jag-är-ledsen-för-att-jag-inte-bloggat-på-typ-4-månader inlägg. Motivationen har varit sådär och har känt att jag inte haft något roligt att skriva om, men nu har jag det! Sist jag skrev något om Kadance var det jobbigt att rida honom, han är ingen lätt häst och speciellt inte efter ett års konvalicent. Men nu... Åhhhh slitet har varit så värt det för nu börjar han dansa fram! I söndags debuterade vi vår första tävling, en LC:2. Som vanligt skötte han sig perfekt på tävlings platsen, trygg lugn och observant på mig. Bättre häst att ha roligt med finns inte :) så till ritten då. Fick inte riktigt till den där känslan på framridningen, speciellt inte i höger varv. Han var het och blev lite på och då får jag det svårt att få honom helt loss och eftergiven. På banan är han snäll, gör allt man ber honom om och ju bättre jag rider desto bättre går han. Men högervarvet slog igenom även där, och han fick en felfattning i höger varv, samt var lite rak i volten till höger. Men det är precis det vi har svårt med hemma, så vi får kämpa vidare! :) det bästa i programmet var vår halt på medellinjen, där vi fick vår första 9:a. Den blev verkligen jättebra! Och så fick vi en 8:a på sista uppridningen. Så sammanlagt ett bra program men med några missar. Resultatet blev 68,571 och en tredjeplats! Gissa om jag var stolt när jag skrittade ut från banan?! Han är perfekt för mig, lilla fuxen. Och vi kommer ha så roligt tillsammans, han och jag :) ❤️
MENY
2